SofiiH

har lyckats klara mig igenom hela dagen utan att tappa greppet..

ganska bra måste jag säga, hade inte höga förväntningar men nu har jag ännu en gång bevisat att man klarar även jobbiga situationer bara man ger sin fan på det.

det har varit svårt, det kan jag inte förneka. Och jag har flera gånger fått säga till mig själv att "tänk inte på det" när jag har vacklat och tankarna kommit smygande.

De sista gångerna sa jag även till på skarpen, "nu får du fan ta o ge dig. Inte tänka på det!" "låt det komma ikväll, när du är hemma bakom trygga dörrar och det inte gör något att du bryter ihop."

för bryta ihop kommer jag att göra, det vet jag. Men jag vill inte göra det på jobbet. Så jag har gått runt och förnekat och jobbat arslet av mig hela dagen för att inte behöva tänka.

Vid flera tillfällen tänkte jag ta en atarax (mina tabletter mot ångest/oro) men jag blir så sjukt sömnig och seg av dem så jag vill helst inte ta dem när jag ska jobba. Men jag klarade mig igenom dagen, utan att bryta ihop och utan tablett.

Jag tackar mina underbara kollegor ( och kanske mitt envisa jag lite grann ) även om ingen har en jävla aning om hur jag egentligen mådde idag så vet jag att de hade stöttat mig och fått mig att skratta genom tårarna.

Ni är underbara <3

Jag rör vid dig, din varma kind. Vi ligger här i sängen säger ingenting.

Om en minut tar allting slut.

Du ser på mig, jag ser du ler.

Försöker dölja tåren som har trillat ner.

Om en minut tar allting slut.

Plötsligt står jag här helt ensam utanför din dörr

mitt hjärta skriker

önskar allting kunde va som förr

Har ingen jävla aning om vad jag ska ta mig till

baby baby, allt jag vill.

Snälla kan du bara förlåta

vill att du ska förlåta

snälla kan du förlåta

så baby, förlåt mig.

Nej, det är inte jag som har jag skrivit denna text.

Hela dagen har jag även kommit på en massa grejer som jag ska skriva här... men nu har allting försvunnit känns det som.

Orden kanske kommer så småningom, men tills dess;

over and out, so long suckers <3

har lyckats klara mig igenom hela dagen utan att tappa greppet..

ganska bra måste jag säga, hade inte höga förväntningar men nu har jag ännu en gång bevisat att man klarar även jobbiga situationer bara man ger sin fan på det.

det har varit svårt, det kan jag inte förneka. Och jag har flera gånger fått säga till mig själv att "tänk inte på det" när jag har vacklat och tankarna kommit smygande.

De sista gångerna sa jag även till på skarpen, "nu får du fan ta o ge dig. Inte tänka på det!" "låt det komma ikväll, när du är hemma bakom trygga dörrar och det inte gör något att du bryter ihop."

för bryta ihop kommer jag att göra, det vet jag. Men jag vill inte göra det på jobbet. Så jag har gått runt och förnekat och jobbat arslet av mig hela dagen för att inte behöva tänka.

Vid flera tillfällen tänkte jag ta en atarax (mina tabletter mot ångest/oro) men jag blir så sjukt sömnig och seg av dem så jag vill helst inte ta dem när jag ska jobba. Men jag klarade mig igenom dagen, utan att bryta ihop och utan tablett.

Jag tackar mina underbara kollegor ( och kanske mitt envisa jag lite grann ) även om ingen har en jävla aning om hur jag egentligen mådde idag så vet jag att de hade stöttat mig och fått mig att skratta genom tårarna.

Ni är underbara <3

Nej, det är inte jag som har jag skrivit denna text.

Hela dagen har jag även kommit på en massa grejer som jag ska skriva här... men nu har allting försvunnit känns det som.

Orden kanske kommer så småningom, men tills dess;

over and out, so long suckers <3