nytt år, nya möjligheter... åt helvete?
det har varit både den bästa och samtidigt sämsta kryssningen.. den bästa för att jag har haft ganska roligt och fått umgås med mannen som har mitt hjärta, den sämsta för att jag på något sätt lyckades klanta till det och nu riskerar att förlora honom.
pga av något han tror att jag har gjort men som jag inte har gjort, något som jag absolut aldrig skulle göra.
Jag försöker att intala mig själv att det kommer lösa sig, han behöver bara lite tid för att smälta allt och inse att jag inte har gjort något sådant. Jag har gjort bort mig, det medger jag och hade varit skitförbannad om rollerna hade varit bytta. Men jag klarar inte av vetskapen om att någon är såpass arg, ledsen, besviken på mig.. jag gör inte det...
hjärnspökena snurrar runt i en sån fart att jag inte hinner med, tankarna virvlar runt och jag vet fan inte hur jag ska lyckas övertyga honom om att fortsätta vara med mig. Kanske det är som "spökena" säger, att jag inte är värd någon som är så bra? Att mina alltför många dåliga egenskaper smittar av sig på honom så att jag till slut har befläckat honom också, dragit ner honom i mitt djupa ångest-träsk när jag hela tiden har velat ta mig upp själv. För hans skull, och för min egen såklart.
Samtidigt blir jag lite ledsen också för att han på allvar tror sådant om mig? Nu vet jag iofs inte om han är arg pga något han tror mig ha gjort eller om han litar på mig och det jag säger och är arg för det andra, för att jag försvann osv. Det läskiga är ju att även hur mkt jag än vill så kan jag bara inte komma på vad som faktiskt hände, jag har en minneslucka på kanske 2 timmar och det är sjukt läskigt.. det gör ju att jag inte kan bevisa något heller, och han tror såklart inte på att jag har sån lång minneslucka...
Nyårskvällen var iaf kul, och alla var på bra humör... <3 tog tom kort på honom och mig, kramandes och pussandes och jag trodde att det var okej mellan oss. Jag låtsades inte om pikarna jag fick, utan skämtade vidare när jag egentligen blev skitledsen. Nu känns det mest åt helvete och jag fattar inte hur jag ska fortsätta härifrån, JAG ÄLSKAR JU FANSKAPET!
