SofiiH

Men jag mår bra iallafall, och ler, och skrattar!

Det har varit mkt på jobbet, lite för mkt, och jag har känt mig lite halvnära väggen men jag tror att anledningen till att jag inte slår i är för att jag mår så bra i övrigt.

Annars hade jag kraschat för länge sen kan jag lova.

Men så länge endorfinerna härjar i min kropp så kan jag inte göra annat än att bra LEEEE :D Det är såpass att inte ens stressen på jobbet biter på mig så mkt. Det är klart att det känns av att det är stressigt, absolut, men då är det bara att tänka lite positiva grejer så börjar jag le igen!

Vissa vet vad det handlar om, andra vet inte.. och så ska det förbli.

Snart är det dags för Gotland igen, känns bra att åka ner men tankarna jag hade förut om att flytta börjar stiga åt sidan :S

Eller, jag vill och ska fortfarande så småningom.

Men det får vänta lite till, har ju en del som håller mig kvar här så att säga ;)

Igår var det spöregn och åskväder när jag slutade jobbet, men ville såklart promenera till Fridhemsplan så jag gick ändå. Har jag väl bestämt mig för att gå så gör jag det, oavsett väder!

Borde ladda min Ipod så att jag kan använda steg-räknaren, skulle vara intressant att veta hur mkt jag egentligen går på dagarna.

Det är nog det som håller mig i form tror jag... för inte fan motionerar jag annars :S

Iaf, tillbaka till igår... när jag stod vid ett övergångsställe så saktade en bil in och räckte mig en ny regn-poncho, det var lite gulligt faktiskt.. inte för att jag kommer använda den, ever! Men tanken var fin.

Idag promenerade jag återigen från Lilla Ess, efter att ha varit på jobbet och köpt cigg, bonaqua och ringt ica-banken för att spärra mitt kort som försvann inatt :S

Nu blir det dags för tvättstugan igen...

köss på ääär