SofiiH

Just gonna stand there and hear me cry? but that´s alright because I love the way you lie, I love the way you lie."

Är alldeles strax på väg mot Sandsborg och min kusins kalas, måste bara skriv av mig lite först.

Läkarbesöket igår gick bra, trodde att det skulle vara värre och göra mer ont men jag har väll alla painkillers att tacka för detta.... vi var kvar till typ 15-tiden, ganska länge med tanke på att vi kom in vid 8.00 :S

Kontentan är iaf att det är över nu, behöver inte funderar mer på vad eller hur jag ska göra utan gjort är gjort och allt jag kan göra nu är att bearbeta detta och sedan låta det gå över.

Det kommer göra ont, både psykiskt och fysiskt men det är en smärta jag tyvärr inte kan göra så mkt åt annat än att just acceptera och gå vidare.

Pratade mkt med M igår, eller egentligen under hela veckan.. han har varit ett jättebra stöd under denna tid och för det är jag evigt tacksam <3

Sen att det har blivit som det har mellan oss är inget vi kan göra något åt.

Ibland blir det så att man vill åt olika håll men samtidigt stå kvar, samtidigt som man vet att stå kvar inte är ett alternativ. Så då måste man ta den vägen man vill utan att se tillbaka och hänga upp sig på vad som kunde ha blivit.

Oavsett vad så tycker jag mkt om dig och det vet du, även om jag håller med om det vi har pratat om... det är fortf. tungt men samtidigt är det inte lika jobbigt som det skulle kunna vara om vi inte var överens.

Jag är som jag är och det är något jag måste fortsätta jobba på, för att kunna bli mig igen... du är öppen och pratsam medans jag är mindre öppen och stänger in istället. Du är lite mer pusch och jag är close, så kan man säga :)

Tack för pratstunden, älskar er alla <3