SofiiH

struntade i avslutningslunchen idag, orkade helt enkelt inte... stannade inne och slog in lite julklappar och åkte en sväng förbi Kista centrum för att handla det sista.
Blidde julklapp till kusin Mathias och till Morfar. Till mig själv köpte jag en deo, stay-ups till nyår och ett rött nagellack. Ack så spännande ;)
måste erkänna att jag köpte med mig mat från Burger king också (hihi)

Ikväll blir det att stanna inne, har varken lust/ork eller pengar för att gå ut. Julle frågade om jag ville följa med på pulkarejs ikväll men ska upp o jobba tidigt imorn så det får bli en annan gång.
Så kul att få vara barn ogen och leka i snön :) dock har jag mina termo-kläder hemma hos mamma men det hade ju funkat att åka förbi där innan ...

Nä, det blir matlagning (quorn-lasagne och feta/spenat-lasagne), slå in resten av klapparna och allmänt mys för min del.
Killen stannar i fiskis så det blir bara jag o kissarna

Pratade med pappa på hemvägen från Kista, han var ledsen över att vi (barnen) inte har kommit ner till Ön och hälsat på som jag lovade att vi skulle göra innan jul. Okej, han sa det inte rakt ut men jag hörde på rösten och sättet han sa det på att han var ledsen/besviken.
Det gjorde att jag ville sätta mig på första bästa båt och åka ner .(
Lovade återigen att jag ska komma ner så fort jag har råd, typ februari. + att jag ska fira jul hos honom nästa år. Vi räknade ut att det var ungefär 10 år sedan jag firade jul med pappa :S
tiden går fort....
Vilket är väldigt synd, tror att jag hade mått bättre psykiskt ifall jag hade haft bättre kontakt med pappa faktiskt.
speciellt nu i juletider, så blir man extra känslig. Har ju lyckats klara mig utan jul-ångest i år men tror att den kan vara på väg nu.
Seriöst, de flesta av mina vänner tycker att det är jobbigt med jul. Inte bara att det är stressigt med att man ska tid/råd att handla julklappar osv. utan verkligen psykiskt jobbigt. Och guess what, ALLA som tycker så har något trassel inom familjen.
Det måste ju bara bero på att julen är en sådan familje-tradition, och den tiden om året blir man påmind om det man saknar men inte tänker på speciellt mkt. Och det kan leda till ångest.