hellre en lilltå i näsan än en stortå nån annanstans
hemsk dag, redovisningen i skolan gick åt helvete rent ut sagt och jag vill bara sluta skolan, jag är nog inte menad att göra annat än ligga hemma på soffan. det är ju det enda jag klarar av och är någorlunda bra på.
Här har man lagt ner tid och energi, varit så nervös att jag knappt kunnat prata och bara velat försvinna därifrån.
Sen har folk mage att kommentera och säga att inget av det jag har redovisat stämmer, bara för att skydda sig själva antagligen samt för att trycka ner mig.
"det där stämmer inte alls, vart har du fått det ifrån?"
öh va..?
hela skoltiden har varit en enda stor prövning för mig, kan jag klara av det här? är jag tillräckligt smart eller ens kapabel att jobba med nånting annat än ica?
tydligen inte, jag kan ingenting, jag är inte kapabel att lära mig nånting och det enda jag duger till är att vara andra till lags.
Flera gånger varje kurs har jag känt såhär, att jag inte vill gå tillbaka dit och fortsätta studierna.
Jag är galet bra på att trycka ner mig själv och hela min värld kretsar till att få mig själv att må så dåligt det bara går.
Sen när jag för en gångs skull visar att jag visst vågar, så blir allt bara fel fel fel!
nu ska jag krypa ihop i fosterställning, ner under täcket och bara försvinna... helst...
=( nä, du är världens bästa plutt...sådär känner jag oxå jämt....
Komma till stallet å leka med Piffen. Det va städdag där i helgen, så nu är det jätterent å fint överallt. Piffen oxå, fast han rullade sig förståss..